Visste ni att...
Haiti katastrofen var otroligt mycket värre än Tsunamin i Thailand?
- Visste ni att många fler människor omkom i Haiti än i Thailand....
Ändå var det mycket mer snack och skriverier om Thailand...
Varför? - Jo för att det var en turism ort och det var många svenskar där.
Men ger det mänskligheten rätten att inte röra ett jävla finger för att hjälpa människorna i haiti?
Varför fick Thailand hjälp tusen gånger snabbare än Haiti, när det som händer i det landet är totalt omänskligt och ofattbart.
De få resurser som kommit till hjälp plundras. ELLER står bara på flygplatsen och inte en jävel har råd att köra ut medicinen till folket även fast det bara är typ två kilometer från flygplatsen?! Förklara det om ni kan!
Reportrar har dom råd att skicka ner. Dom har gott om käk och grejer.
Kan någoon förklara för mig varför svenskar skulle vara mer värt att uppmärksamma än barnen till exempel i haiti som svälter och opereras utan smärtstillande?
Alla vi är människor. Vad hände med jämställdhet som alla i de här långa landet hela tiden snackar om?
- jag tvivlar på at hjälpen kom ut så fort den kunde. NEJ, de tog fan en vecka för lång tid känns de som.
Jag minns när nyheterna sa att dom fått fram hjälpen på tvn och jag la kommentaren "grattis..."
Jag minns att det tog cirka hundra år för hjälpen att komma till Thailand också!
Sverige verkar vara så totalt oförberedda på dessa katastrofer. Vi kan som ett ganska rikt land hjälpa p ås å många fler sätt än vi gjort innan.
Svenskar är snåla. Det är de det handlar om.
Alla fetton som sitter i soffan o smäller i sig chips, klagar över reklamen och typ byter kanal när reklamen om hur du kan hjälpa och bidra med pengar via sms kommer upp... Där har du svenskar.. ursh.
- Visste ni att många fler människor omkom i Haiti än i Thailand....
Ändå var det mycket mer snack och skriverier om Thailand...
Varför? - Jo för att det var en turism ort och det var många svenskar där.
Men ger det mänskligheten rätten att inte röra ett jävla finger för att hjälpa människorna i haiti?
Varför fick Thailand hjälp tusen gånger snabbare än Haiti, när det som händer i det landet är totalt omänskligt och ofattbart.
De få resurser som kommit till hjälp plundras. ELLER står bara på flygplatsen och inte en jävel har råd att köra ut medicinen till folket även fast det bara är typ två kilometer från flygplatsen?! Förklara det om ni kan!
Reportrar har dom råd att skicka ner. Dom har gott om käk och grejer.
Kan någoon förklara för mig varför svenskar skulle vara mer värt att uppmärksamma än barnen till exempel i haiti som svälter och opereras utan smärtstillande?
Alla vi är människor. Vad hände med jämställdhet som alla i de här långa landet hela tiden snackar om?
- jag tvivlar på at hjälpen kom ut så fort den kunde. NEJ, de tog fan en vecka för lång tid känns de som.
Jag minns när nyheterna sa att dom fått fram hjälpen på tvn och jag la kommentaren "grattis..."
Jag minns att det tog cirka hundra år för hjälpen att komma till Thailand också!
Sverige verkar vara så totalt oförberedda på dessa katastrofer. Vi kan som ett ganska rikt land hjälpa p ås å många fler sätt än vi gjort innan.
Svenskar är snåla. Det är de det handlar om.
Alla fetton som sitter i soffan o smäller i sig chips, klagar över reklamen och typ byter kanal när reklamen om hur du kan hjälpa och bidra med pengar via sms kommer upp... Där har du svenskar.. ursh.
SV: - angående inlägget om mina vänner.
Alla har rätt som kommenterat på sina sätt.
Det handlar inte om att jag undvikit dom/er.
Det handlar nog mest om att jag har fått så mycket på halsen på min fritid att jag inte orkat vara en social människa. Jag har alltså bara vänt mig till den personen jag vet skulleförstå mig, Labben. Delvis för att vi båda två har fått samma saker att tänka på att dela på, och för att jag kunde nästan inte koncentrera mig på någon annan människa än mig själv just då, så det är ett mirakel att jag kunde tänka på Älskling också. Även om det gick knaggligt rätt många gånger på grund av att jag var otrevlig och självisk. Jag trodde helt enkelt att allt kretsade på mig bara för att alla möjliga tragedier skulle drabba mig just då.
Sen insåg jag mitt felsteg, och nu käns det som att jag måste reparera allt igen.
Jag har alltså tagit en sak i taget. Just nu måste jag bevisa för den jag älskar att jag just älskar honom. Jag tror att vi behöver varandra otroligt mycket just nu.
Jag behöver självklart mina vänner också, no doubt about it.
- Men alla mina vänner här har även dragit sig ifrån mig. De enda två som varit äkta är Dunda och Jimmie. Dom ända jag tänker kalla vänner, då dom fortfarande finns för mig. Jag tänker inte yttra här vad som gör dom till mer äkta vänner än dom andra jag umgåtts med. Låt oss säga att jag vet det nu.
Orsaken till att vi glidit ifrån varandra är nog mesta dels att jag som sagt varit en självisk idiot detta halvår, och det är som sagt ett under att älsklingen stod ut med mig. Jag lovar er.
Hannah och jag har alltid haft en sån här relation :) Det kan ta år innan vi ses igen. Vi har liksom alltid bott på olika platser - men de som känns sjukast nu är att vi inte har varandras nummer !? OFTA liksom. DET har aldrig hänt förr. DET känns sjukt.
Jag och Emmy har träffats när jag varit på Gotland. Vi pratar mycket, så allt är bra mellan oss. Det är bara det att jag aldrig trott att vi skulle bo på olika ställen.
Ni som kommenterade har rätt liksom:
- Det är inte mina kompisar (inte alla) som har förändrats eller valt ngt. Det är jag själv som gjort detta.
- Bara för att man växer upp (jag sa aldrig att jag var vuxen btw) betyder inte det att man säger upp kontakten med sina vänner.
Någon av er tror typ att jag är i ett koppel, för de har jag ju fått höra här på bloggen förr.
Men:
DET ÄR JAG SOM GJORT DETTA - INGEN ANNAN.
Det handlar inte om att jag undvikit dom/er.
Det handlar nog mest om att jag har fått så mycket på halsen på min fritid att jag inte orkat vara en social människa. Jag har alltså bara vänt mig till den personen jag vet skulleförstå mig, Labben. Delvis för att vi båda två har fått samma saker att tänka på att dela på, och för att jag kunde nästan inte koncentrera mig på någon annan människa än mig själv just då, så det är ett mirakel att jag kunde tänka på Älskling också. Även om det gick knaggligt rätt många gånger på grund av att jag var otrevlig och självisk. Jag trodde helt enkelt att allt kretsade på mig bara för att alla möjliga tragedier skulle drabba mig just då.
Sen insåg jag mitt felsteg, och nu käns det som att jag måste reparera allt igen.
Jag har alltså tagit en sak i taget. Just nu måste jag bevisa för den jag älskar att jag just älskar honom. Jag tror att vi behöver varandra otroligt mycket just nu.
Jag behöver självklart mina vänner också, no doubt about it.
- Men alla mina vänner här har även dragit sig ifrån mig. De enda två som varit äkta är Dunda och Jimmie. Dom ända jag tänker kalla vänner, då dom fortfarande finns för mig. Jag tänker inte yttra här vad som gör dom till mer äkta vänner än dom andra jag umgåtts med. Låt oss säga att jag vet det nu.
Orsaken till att vi glidit ifrån varandra är nog mesta dels att jag som sagt varit en självisk idiot detta halvår, och det är som sagt ett under att älsklingen stod ut med mig. Jag lovar er.
Hannah och jag har alltid haft en sån här relation :) Det kan ta år innan vi ses igen. Vi har liksom alltid bott på olika platser - men de som känns sjukast nu är att vi inte har varandras nummer !? OFTA liksom. DET har aldrig hänt förr. DET känns sjukt.
Jag och Emmy har träffats när jag varit på Gotland. Vi pratar mycket, så allt är bra mellan oss. Det är bara det att jag aldrig trott att vi skulle bo på olika ställen.
Ni som kommenterade har rätt liksom:
- Det är inte mina kompisar (inte alla) som har förändrats eller valt ngt. Det är jag själv som gjort detta.
- Bara för att man växer upp (jag sa aldrig att jag var vuxen btw) betyder inte det att man säger upp kontakten med sina vänner.
Någon av er tror typ att jag är i ett koppel, för de har jag ju fått höra här på bloggen förr.
Men:
DET ÄR JAG SOM GJORT DETTA - INGEN ANNAN.
För första gången...
...Läser jag Bellaofswedens blogg... Och vad får jag för intryck??
Först tyckte jag hon var jävligt rolig. Hon har vissa bra kommentarer där som jag är villig att hålla med om.
MEN sen?!
- Jag läser hur tänker om magar. Först beskriver hon hur äckliga magar är egentligen med tanke på alla organ osv som finns där innanför... Visst, en ganska äcklig tanke om man väljer att tänka så.
Men sen skriver hon om gravida magar. "som en liten parasit som växer där inne" Är hon dum i huvudet på riktigt??
Hur kan man beskriva en graviditet som en parasit som växer inne i magen? Det är ju hur vackert som helst! Det finns ingenting som gör mig varmare i magen än kvinnor som har gravida magar. Tycker inte ni det också?
Det ser så vackert ut. Lugnt på något vis. Och samtidigt vet man att hon är den lyckligaste på jorden just då.
Så kommer den här horan och beskriver en graviditet som en parasit?
Hon kommer skämmas så mycket i framtiden när hon sen får sitt barn.
Vad ska hon döpa det till? Parasiten?
Knappast.
Min åsikt.
Christina Aguilera när hon var gravid.
Den gillar jag, haha!!!
"Saknar dig så mycket *****! VI FÖR EVIGT <3!"
Alltså inte för att vara sån, men efter en vecka tillsammans så blir de där ju utmärkt (?) ööööh..... skämtar ni eller!
Är det någonting jag hatar så är det folk som blir tillsammans och har varit tillsammans i en dag typ, sen är de typ "du o jag för alltid" och så vidare.
Varför inte skaffa barn, villa, volvo och hund när ni ändå håller på? :) Jag menar ni har känt varandra i snart över en vecka "- ni måste ju veta allt om varandra! "
Töntigt är det.
Jag var också/är också GALET kär i min älskling. Dock har vi känt varandra i lite mer än ett halvår nu så de känns absolut inget omoget eller dumt att säga till honom precis som det är. Att jag aldrig älskat någon så mycket som jag älskar honom, och att jag VILL leva all min tid med honom.
Men om jag var flickvän till någon som skriver "jag älskar dig, du och jag för alltid" efter en vecka tillsammans.... Då hade jag först kört ner fingrarna i halsen och spytt, sen hade jag skrattat och sen blivit arg och till sist RÄDD och sprungit mot SKÅNE... :)
KÄRLEK är en väldigt VIKTIG sak.
MAN SKALL ALDRIG använda ord som att man älskar någon annan om man inte vet ett skit om kärlek.
Att misshandla dom tre orden är som att spotta på den man är tillsammans med.
Man ska VETA Vad man vill. Vem ens partner ÄR (även fast man är kär) i den man tror han/hon är så kan han/hon visa sig vara någon helt annan.
Jag har ända sedan jag förstod att man kunde bli kär i killar också som liten, lovat mig själv att ALDRIG säga att jag älskar någon på dedär kärleks sättet om jag inte MER än menar det.
Ibland väntar ja glängre än det behövs.
Samtidigt förstår jag er som snackar kärleksförevigtälska skit efter en vecka... För jag var/är så otroligt kär i labben att jag hade kunnat säga att jag ville vara med honom för alltid efter en vecka också HAHA... MEN det var bara för att jsg var NYKÄR och dum. Innerst inne visste jag ju att vi hade bara en flirt då ;)
Nu efter ett HALVÅR känns det MYCKET bättre att kunna säga det så att han TROR på mig. FAttar ni ?
Om någon skulle säga till mig att han älskar mig efter en vecka hade jag skrattat och vetat hur lite han egentligen vet om kärlek.
Men när Labb4en säger det till mig såhär, vet jag att det verkligen ÄR kärlek.
Slit aldrig ut dom tre orden på någon människa ni knappt vet något om.
Min åsikt!
Alltså inte för att vara sån, men efter en vecka tillsammans så blir de där ju utmärkt (?) ööööh..... skämtar ni eller!
Är det någonting jag hatar så är det folk som blir tillsammans och har varit tillsammans i en dag typ, sen är de typ "du o jag för alltid" och så vidare.
Varför inte skaffa barn, villa, volvo och hund när ni ändå håller på? :) Jag menar ni har känt varandra i snart över en vecka "- ni måste ju veta allt om varandra! "
Töntigt är det.
Jag var också/är också GALET kär i min älskling. Dock har vi känt varandra i lite mer än ett halvår nu så de känns absolut inget omoget eller dumt att säga till honom precis som det är. Att jag aldrig älskat någon så mycket som jag älskar honom, och att jag VILL leva all min tid med honom.
Men om jag var flickvän till någon som skriver "jag älskar dig, du och jag för alltid" efter en vecka tillsammans.... Då hade jag först kört ner fingrarna i halsen och spytt, sen hade jag skrattat och sen blivit arg och till sist RÄDD och sprungit mot SKÅNE... :)
KÄRLEK är en väldigt VIKTIG sak.
MAN SKALL ALDRIG använda ord som att man älskar någon annan om man inte vet ett skit om kärlek.
Att misshandla dom tre orden är som att spotta på den man är tillsammans med.
Man ska VETA Vad man vill. Vem ens partner ÄR (även fast man är kär) i den man tror han/hon är så kan han/hon visa sig vara någon helt annan.
Jag har ända sedan jag förstod att man kunde bli kär i killar också som liten, lovat mig själv att ALDRIG säga att jag älskar någon på dedär kärleks sättet om jag inte MER än menar det.
Ibland väntar ja glängre än det behövs.
Samtidigt förstår jag er som snackar kärleksförevigtälska skit efter en vecka... För jag var/är så otroligt kär i labben att jag hade kunnat säga att jag ville vara med honom för alltid efter en vecka också HAHA... MEN det var bara för att jsg var NYKÄR och dum. Innerst inne visste jag ju att vi hade bara en flirt då ;)
Nu efter ett HALVÅR känns det MYCKET bättre att kunna säga det så att han TROR på mig. FAttar ni ?
Om någon skulle säga till mig att han älskar mig efter en vecka hade jag skrattat och vetat hur lite han egentligen vet om kärlek.
Men när Labb4en säger det till mig såhär, vet jag att det verkligen ÄR kärlek.
Slit aldrig ut dom tre orden på någon människa ni knappt vet något om.
Min åsikt!
oskylldigt dömda?
En sak jag finner VÄLDIGT störande är när folk blir oskyldigt dömda.
Tänk att folk som är genomsnälla alltid blir dem som kastas skit på! Och då menar jag inte att alla som är genomsnälla har detta problemet, men det finns några stycken som är väldigt missförstådda på grund av sin bakgrund.
Ibland undrar jag hur polisen tänker när dom lägger skulden på barnet/ungdomen (om det skett något eventuellt brott i ett gäng med ungdomar/barn) som har det sämst ställt hemma. Som om man automatiskt blir ett kriminellt as för att man inte har lika mycket pengar?
Medans barnet med mamman som blånekar till att hennes barn skulle röra en fluga kommer undan utan något som helst straff.
Varför är det så? Den dagen någon kan förklara detta för mig så att det blir rimligt äter jag upp mina strumpor.
Orsaken till att jag skriver om detta är för att jag och en av mina famlijemedlemar satt och duskuterade en brottslig incident som skedde förra året!
Där vi barn/ungdomar visste mycket väl vem som var skyldig och inte - men polisen och alla vuxna trodde sig veta tvärt om.
Personen som hade det svårast ställt hemma åkte in på hem eller liknande, medans ungen med en övertalande mamma satt hemma och mådde bra.
NU visar det sig att dem hade fel.
Jag kan stå och skratta dom upp i ansiktet.
det ända som stör mig är att dom aldrig kan sätta dit den som gjorde det...
Tänk att folk som är genomsnälla alltid blir dem som kastas skit på! Och då menar jag inte att alla som är genomsnälla har detta problemet, men det finns några stycken som är väldigt missförstådda på grund av sin bakgrund.
Ibland undrar jag hur polisen tänker när dom lägger skulden på barnet/ungdomen (om det skett något eventuellt brott i ett gäng med ungdomar/barn) som har det sämst ställt hemma. Som om man automatiskt blir ett kriminellt as för att man inte har lika mycket pengar?
Medans barnet med mamman som blånekar till att hennes barn skulle röra en fluga kommer undan utan något som helst straff.
Varför är det så? Den dagen någon kan förklara detta för mig så att det blir rimligt äter jag upp mina strumpor.
Orsaken till att jag skriver om detta är för att jag och en av mina famlijemedlemar satt och duskuterade en brottslig incident som skedde förra året!
Där vi barn/ungdomar visste mycket väl vem som var skyldig och inte - men polisen och alla vuxna trodde sig veta tvärt om.
Personen som hade det svårast ställt hemma åkte in på hem eller liknande, medans ungen med en övertalande mamma satt hemma och mådde bra.
NU visar det sig att dem hade fel.
Jag kan stå och skratta dom upp i ansiktet.
det ända som stör mig är att dom aldrig kan sätta dit den som gjorde det...
Precious.
När Labben kommer hem så ska vi se på filme "precious"...
Hade aldrig hört talas om filmen innan den kom på tal i skolan idag. Det var några tjejer i min klass som sett den igår.
Den verkar otroligt hemsk så håll i er nu (ifall ni undrar vad i denna beskrivning som tilltalar mig, så fråga inte haha) handlingen:
En tjej blir våldtagen av sin pappa och får två barn med honom -.-
Det är hemskt nog att bli våldtagen, tänk då av sin egen pappa? FYFAN. Jag blir så arg när jag tänker på det. Kommer typ gråta?
- Klarar inte ens av att se scenerna i "säg att du älskar mig" när hon blir våldtagen.
Tycker sånt är så fel.
Killar/män som har kuk nog att göra det borde bli kastrerade och DÅ ÄR JAG FÖR DÖDSTRAFF. annars är jag emot !
Jag börjar bli van med att...
Höra heta diskutioner om mig själv :)
Alldeles nu pågår det nämligen ett! - Detta måste ju betyda att jag är en väldigt provoserande person ,right??
- Grejen är den att jag är världens snällaste ;) Det är sant!
Det VÄRSTA jag vet är att höra folk snacka skit om en annan person (även om man själv självklart inte är mer än människa och kan säga ett ont ord om någon annan ibland, men det händer inte ofta), det värsta jag vet är när jag skrikit på någon. Mår dåligt DIREKT efteråt. Det händer SÄLLAN att jag gapar omkring mig (även fast detta kommer få mot argument från dom diskuterandes håll) och jag anser att TROTS att personen förtjäänar att bli gapad på, så mår jag dåligt efteråt.
Vet ni vad det konstigaste är? - att jag gapar på dom som försöker hjälpa mig och har aldrig i mitt liv gapat på den enda personen i världen jag hatar (det är en hon, så ingen behöver känna sig träffad -.-). VAD beror detta på? - Jo, jag vill INTE ta hjälp. Det känns som jag påfrestar dom i onödan. Mitt problem, my life - my buisness. Jag har aldrig begärt mycket av någon, och ändå har jag alltid fått och fått. Bevisar inte det egentligen hur jädrars älskvärd jag är? ;) haha!
Jag tänker inte stå för någon utskällning om inte jag själv har orsakat något :) och jag kan inte alltid veta mitt i min middag att någon står och gapar ute på parkeringen?
Jag trodde jag skulle börja skratta... Jag fick verkligen kämpa för att hålla mig :) - Jag har nämligen bestämt mig för att inte låta mig tryckas ner av någon :) se vad som redan har hänt! Jag är tvungen att gå om ett år kära. Och tänk efter lite... Vissa föräldrar är lite konstiga faktiskt.
Ibland känner jag mig straffad för att jag tex, låt oss säga sover borta två nätter innan en resa för att få sova med älskling (eftersom han inte kan komma hit), medans andra barn inte alls får någon tillsägelse över att dom är ute och festar var eller varannan helg?
Jag gör inte sånt.
Är jag inte ganska älskvärd egentligen? ;)
Tänk om jag kunde få ut lite av min gåva att provosera här i bloggen! Jag hade fan legat på världsettan...
Vart jag än kommer så frågar sig alltid folk hur jag alltid lyckas komma undan?
- svaret är, för att jag är grym, mognare än vissa jag *** med, och vet att NI inte behöver oroa er för något för jag tar mer ansvar än ** någinsin gjort för mig :)
Puss ♥
Alldeles nu pågår det nämligen ett! - Detta måste ju betyda att jag är en väldigt provoserande person ,right??
- Grejen är den att jag är världens snällaste ;) Det är sant!
Det VÄRSTA jag vet är att höra folk snacka skit om en annan person (även om man själv självklart inte är mer än människa och kan säga ett ont ord om någon annan ibland, men det händer inte ofta), det värsta jag vet är när jag skrikit på någon. Mår dåligt DIREKT efteråt. Det händer SÄLLAN att jag gapar omkring mig (även fast detta kommer få mot argument från dom diskuterandes håll) och jag anser att TROTS att personen förtjäänar att bli gapad på, så mår jag dåligt efteråt.
Vet ni vad det konstigaste är? - att jag gapar på dom som försöker hjälpa mig och har aldrig i mitt liv gapat på den enda personen i världen jag hatar (det är en hon, så ingen behöver känna sig träffad -.-). VAD beror detta på? - Jo, jag vill INTE ta hjälp. Det känns som jag påfrestar dom i onödan. Mitt problem, my life - my buisness. Jag har aldrig begärt mycket av någon, och ändå har jag alltid fått och fått. Bevisar inte det egentligen hur jädrars älskvärd jag är? ;) haha!
Jag tänker inte stå för någon utskällning om inte jag själv har orsakat något :) och jag kan inte alltid veta mitt i min middag att någon står och gapar ute på parkeringen?
Jag trodde jag skulle börja skratta... Jag fick verkligen kämpa för att hålla mig :) - Jag har nämligen bestämt mig för att inte låta mig tryckas ner av någon :) se vad som redan har hänt! Jag är tvungen att gå om ett år kära. Och tänk efter lite... Vissa föräldrar är lite konstiga faktiskt.
Ibland känner jag mig straffad för att jag tex, låt oss säga sover borta två nätter innan en resa för att få sova med älskling (eftersom han inte kan komma hit), medans andra barn inte alls får någon tillsägelse över att dom är ute och festar var eller varannan helg?
Jag gör inte sånt.
Är jag inte ganska älskvärd egentligen? ;)
Tänk om jag kunde få ut lite av min gåva att provosera här i bloggen! Jag hade fan legat på världsettan...
Vart jag än kommer så frågar sig alltid folk hur jag alltid lyckas komma undan?
- svaret är, för att jag är grym, mognare än vissa jag *** med, och vet att NI inte behöver oroa er för något för jag tar mer ansvar än ** någinsin gjort för mig :)
Puss ♥
Lost.
Jag sitter nu och kollar på TV serien Lost.
Jag minns när det var nytt och jag älskade att kolla på det.
Men nu när jag ser på det, vad är detta för skit?
För det är vad det är.
Allt i programmet handlar ju endast om att få det att rulla. Dom struntar egentligen i handlingen. Bara det rullar så länge som möjligt.
Hur många skådisar var det egentligen inte som hoppade av serien pga det inte rullade runt ordentligt och dom inte fick lön?
Typ alla som "dör" i serien var tvugna att dö i serien pga dom inte ville vara med längre, för att dom fick kass lön.
Är inte detta lite kul?
Skit program...
Jag minns när det var nytt och jag älskade att kolla på det.
Men nu när jag ser på det, vad är detta för skit?
För det är vad det är.
Allt i programmet handlar ju endast om att få det att rulla. Dom struntar egentligen i handlingen. Bara det rullar så länge som möjligt.
Hur många skådisar var det egentligen inte som hoppade av serien pga det inte rullade runt ordentligt och dom inte fick lön?
Typ alla som "dör" i serien var tvugna att dö i serien pga dom inte ville vara med längre, för att dom fick kass lön.
Är inte detta lite kul?
Skit program...
var det ett tåg?
Lite tankar kring inlägget under.
Jag skrev ju att jag hallucinerade ett starkt ljus komma emot mig. Ett tåg som lätt "tufftuff", och att det var tågets lykta som kom emot mig...
Tanken slog mig nu...
Var det så att jag var så nära döden att jag såg ett ljus?
Finns "ljuset" alla pratar om på riktigt?
Så här många år efter vet jag hur farligt det var.
Hur nära döden jag faktiskt var, och hur oansvarigt av oss det var...
Men var det ljuset??...
Inte för att vara sån :D men ibland får man faktiskt tro lite på vidskepliga saker...
Jag skrev ju att jag hallucinerade ett starkt ljus komma emot mig. Ett tåg som lätt "tufftuff", och att det var tågets lykta som kom emot mig...
Tanken slog mig nu...
Var det så att jag var så nära döden att jag såg ett ljus?
Finns "ljuset" alla pratar om på riktigt?
Så här många år efter vet jag hur farligt det var.
Hur nära döden jag faktiskt var, och hur oansvarigt av oss det var...
Men var det ljuset??...
Inte för att vara sån :D men ibland får man faktiskt tro lite på vidskepliga saker...
Blame it on the alcohol?
Det skall jag minsann säga er!
Att är det något man inte kan skylla på - så är det "jag var full". Finns verkligen INGEN sämre ursäkt...
Hur många gånger har man inte hört den?
Någon gör någonting som sårar dig så djuupt. En vän eller kanske närmre gör någonting ofattbart. Och deras ända ursäkt är att hon/han var full och dum?!
Tänk efter lite! Ser det inte lite fattigt ut att säga så?
ALLA ni som har använt detta som ursäkt någon gång och läser detta, börjar inte ni fundera lite över hur smart ursäkt det egentligen är?
Jag kan inte komma på en enda gång då jag enbart skyllt på att "Jag var full"! Jag lovar er, det finns ingenting som är värre...
Visst, man kan säga att det man gjort/sagt inte hade varit lika grovt om man var nykter. Men TANKEN kommer inte av alkoholen. Alkoholen bringar inte fram någon alldeles ny tanke helt plötsligt från ingenstans.
Det du tänker eller vill göra gör du på fyllan. Och du kan alltid tänka efter innan du gör det ändå. Till exempel fundera lite på vad som är rätt och fel? Och även om det är försent innan du börjar tänka, så STÅ FÖR DET DÅ ISTÄLLET FÖR ATT SKYLLA PÅ ALKOHOLEN.
Jag dricker inte längre.
Men jag hade den där perioden i sjuan då jag tyckte det var det roligaste och ända viktiga i världen (ni vet hur det är i den åldern, hehe) iallafall...
En kväll fick jag, Emmy, Julia och Jacqline för oss att vi minsann skulle bli fulla. Vi snodde massa dricka från pappa som hade hur mycket som helst eftersom han själv är nykterist.
iallafall - Den natten vill jag helst glömma... vilket jag delvis har gjort också, hehe. Men jag råkade riktigt illa ut. genom att supa mig riktigt riktigt full. Jag har aldrig varit så full någonsin i hela mitt liv - och det finns säkert vuxna människor som heller aldrig varit det (borträknat från alla nykterister i världen) .. Detta är INGNETING jag är stolt över.
Det gick faktiskt så långt att jag började hallucinera att jag låg mitt i vägen fast jag låg i ett dike, men även fast Emmy försökte lugna ner mig och berättade för mig att jag inte låg mitt i vägen så skrek jag på hjälp. Medans jag låg där så började jag Hallucinera att ett tåg kom rakt emot mig. Det var ett sådant gammeldags tåg. Man hörde innan man "såg" det "tufftufftufftuff", sen såg jag bara ett stort ljus komma emot mig. Det blev större och större och större...
Poängen är, att trots att jag var full som ett jäkla as, och kan inte komma på att någon människa skulle kunna vara mer full utan att faktiskt dö - och trots det - skulle jag ALDRIG komma på tanken att tex. röra någon av mina kompisars kille - göra någonting som min vän bett mig att INTE göra eller liknande. Och jag skulle verkligen inte skylla på ALKOHOLEN. ALDRIG.
jag skulle säga att det var HEMSKT dumt gjort, att det aldrig skulle ha hänt...
Jag är så glad att jag har träffat Älskling, så jag slipper dessa "problemen" , men jag bryr mig verkligen. För när jag hör att någon har svikit sin kompis så, MIN kompis så - blir jag arg.
Det är grymt gjort.. ursh.
Tro mig, jag vet hur hårt det känns när en vän gör så - DÄRFÖR skulle jag aldrig göra så.
Vet ni vad det värsta är?
Det värsta är att samma person som gjorde detta mot MIN kompis gjorde det mot MIG.
Sicken vän...
Ps. Jag har själv gort det, fast på en anna nivå för ganska länge sedan. Skillnaden var att jag inte kände den kompisen då. Jag känner henne nu, och ÄNDÅ skäms jag.. fattar ni? Det är en vän. Man ska inte leka med känslor. Dock kunde jag ju inte veta då. MEN ändå. Tur att det är LÄNGE sedan. ds.
Att är det något man inte kan skylla på - så är det "jag var full". Finns verkligen INGEN sämre ursäkt...
Hur många gånger har man inte hört den?
Någon gör någonting som sårar dig så djuupt. En vän eller kanske närmre gör någonting ofattbart. Och deras ända ursäkt är att hon/han var full och dum?!
Tänk efter lite! Ser det inte lite fattigt ut att säga så?
ALLA ni som har använt detta som ursäkt någon gång och läser detta, börjar inte ni fundera lite över hur smart ursäkt det egentligen är?
Jag kan inte komma på en enda gång då jag enbart skyllt på att "Jag var full"! Jag lovar er, det finns ingenting som är värre...
Visst, man kan säga att det man gjort/sagt inte hade varit lika grovt om man var nykter. Men TANKEN kommer inte av alkoholen. Alkoholen bringar inte fram någon alldeles ny tanke helt plötsligt från ingenstans.
Det du tänker eller vill göra gör du på fyllan. Och du kan alltid tänka efter innan du gör det ändå. Till exempel fundera lite på vad som är rätt och fel? Och även om det är försent innan du börjar tänka, så STÅ FÖR DET DÅ ISTÄLLET FÖR ATT SKYLLA PÅ ALKOHOLEN.
Jag dricker inte längre.
Men jag hade den där perioden i sjuan då jag tyckte det var det roligaste och ända viktiga i världen (ni vet hur det är i den åldern, hehe) iallafall...
En kväll fick jag, Emmy, Julia och Jacqline för oss att vi minsann skulle bli fulla. Vi snodde massa dricka från pappa som hade hur mycket som helst eftersom han själv är nykterist.
iallafall - Den natten vill jag helst glömma... vilket jag delvis har gjort också, hehe. Men jag råkade riktigt illa ut. genom att supa mig riktigt riktigt full. Jag har aldrig varit så full någonsin i hela mitt liv - och det finns säkert vuxna människor som heller aldrig varit det (borträknat från alla nykterister i världen) .. Detta är INGNETING jag är stolt över.
Det gick faktiskt så långt att jag började hallucinera att jag låg mitt i vägen fast jag låg i ett dike, men även fast Emmy försökte lugna ner mig och berättade för mig att jag inte låg mitt i vägen så skrek jag på hjälp. Medans jag låg där så började jag Hallucinera att ett tåg kom rakt emot mig. Det var ett sådant gammeldags tåg. Man hörde innan man "såg" det "tufftufftufftuff", sen såg jag bara ett stort ljus komma emot mig. Det blev större och större och större...
Poängen är, att trots att jag var full som ett jäkla as, och kan inte komma på att någon människa skulle kunna vara mer full utan att faktiskt dö - och trots det - skulle jag ALDRIG komma på tanken att tex. röra någon av mina kompisars kille - göra någonting som min vän bett mig att INTE göra eller liknande. Och jag skulle verkligen inte skylla på ALKOHOLEN. ALDRIG.
jag skulle säga att det var HEMSKT dumt gjort, att det aldrig skulle ha hänt...
Jag är så glad att jag har träffat Älskling, så jag slipper dessa "problemen" , men jag bryr mig verkligen. För när jag hör att någon har svikit sin kompis så, MIN kompis så - blir jag arg.
Det är grymt gjort.. ursh.
Tro mig, jag vet hur hårt det känns när en vän gör så - DÄRFÖR skulle jag aldrig göra så.
Vet ni vad det värsta är?
Det värsta är att samma person som gjorde detta mot MIN kompis gjorde det mot MIG.
Sicken vän...
Ps. Jag har själv gort det, fast på en anna nivå för ganska länge sedan. Skillnaden var att jag inte kände den kompisen då. Jag känner henne nu, och ÄNDÅ skäms jag.. fattar ni? Det är en vän. Man ska inte leka med känslor. Dock kunde jag ju inte veta då. MEN ändå. Tur att det är LÄNGE sedan. ds.
fyfan vad pinsamt...
För första gången i mitt liv läser jag Blondinbellas blogg. Tyckte allt var skit tråkigt så jag gick in på en av hennes kategorier "gotland 07"
Kul tänkte jag , eftersom jag har bott där hela mitt liv innan 16 år :)
Nej men vet ni vad?
Den brända jäveln har lagt upp bilder från gotland... Men deras Gotland 07 var att häcka på Kallis (ett after beach, party ställe) och det var enligt dom Gotland? hahaha... pinsamt ju.
Kallis är lite som ett hönshus för stockholmare... Dom tror dom är på gotland, dom har ingen aning,...
Kul tänkte jag , eftersom jag har bott där hela mitt liv innan 16 år :)
Nej men vet ni vad?
Den brända jäveln har lagt upp bilder från gotland... Men deras Gotland 07 var att häcka på Kallis (ett after beach, party ställe) och det var enligt dom Gotland? hahaha... pinsamt ju.
Kallis är lite som ett hönshus för stockholmare... Dom tror dom är på gotland, dom har ingen aning,...
Bara för att....
Detta kan nog vara första gången jag skriver någonting om någon annan bloggerska här i min blogg :)
Men jag bara satt och tänkte på det ganska mycket nu efter att ha läst Emmys blogg www.wemmys.blogg.se där hon anser att bloggerskan Kissie är ful i brunett (Jag vet att du var lite ilsken av dig Emma :D Så jag menar inte att du har fel alla har ju sin åsikt)
Men jag måste säga att jag beundrar henne lite. Kissie alltså. Hon är så jävla rakt på sak angående operationen och allt sånt där. När folk frågar i interjuver om hon är stolt över att ha opererat brösten och grejer så svarar hon bara att det inte är någon big deal och att det är klart som fan att hon är nöjd eftersom hon betalade 40 000 för att få dom gjorda, haha! Rätt skönt sagt faktiskt...
Sen det att hon visade sin riktiga sida i bloggen idag var ett stort plus. Bruden vet hur man gör sig känd.
Dessutom tycker jag att hon är grymt snygg i brunt hår. Lätt snyggare än blondt och jag blir besviken om hon färgar tillbaka det! Jag menar inte att brunetter är snyggare än blondiner... För så är det inte. Emmy är nämligen den snyggaste tjejen jag vet och hon är ju blond ;D
Dock så roar det mig lite angående Kissie.
För hon skrev i ett inte allt för gammalt inlägg om hur mycket bättre det är att vara blond än brunett, för alla brunetter är tydligen kaxiga "blattebrudar" som är ouppfostrade och fattiga... hmm... tre veckor senare är hon brunett själv :D Go "kaxigblattebrudenkissie" YO!
Lite pinsamt dock...
Men jag bara satt och tänkte på det ganska mycket nu efter att ha läst Emmys blogg www.wemmys.blogg.se där hon anser att bloggerskan Kissie är ful i brunett (Jag vet att du var lite ilsken av dig Emma :D Så jag menar inte att du har fel alla har ju sin åsikt)
Men jag måste säga att jag beundrar henne lite. Kissie alltså. Hon är så jävla rakt på sak angående operationen och allt sånt där. När folk frågar i interjuver om hon är stolt över att ha opererat brösten och grejer så svarar hon bara att det inte är någon big deal och att det är klart som fan att hon är nöjd eftersom hon betalade 40 000 för att få dom gjorda, haha! Rätt skönt sagt faktiskt...
Sen det att hon visade sin riktiga sida i bloggen idag var ett stort plus. Bruden vet hur man gör sig känd.
Dessutom tycker jag att hon är grymt snygg i brunt hår. Lätt snyggare än blondt och jag blir besviken om hon färgar tillbaka det! Jag menar inte att brunetter är snyggare än blondiner... För så är det inte. Emmy är nämligen den snyggaste tjejen jag vet och hon är ju blond ;D
Dock så roar det mig lite angående Kissie.
För hon skrev i ett inte allt för gammalt inlägg om hur mycket bättre det är att vara blond än brunett, för alla brunetter är tydligen kaxiga "blattebrudar" som är ouppfostrade och fattiga... hmm... tre veckor senare är hon brunett själv :D Go "kaxigblattebrudenkissie" YO!
Lite pinsamt dock...
Måste bättre mig.
God kväll mina damer och herrar ♥
Idag är en sån här dag för mig, då jag blivit otroligt känslosam och öppnat ögonen. Jag ser vem jag är - äntligen på över ett år... Vet ni hur skönt det är för mig? Jag har hittat mig själv igen...
Ni som inte tappat bort er själv vet inte hur skönt det är.
Den där harmonin, säkerheten är äntligen tillbaka...
Det dåliga självförtroendet, bitchigheten, tröttheten är som bortblåst... Jag är som ny, fast ändå den gamla Linnea. Den rätta Linnea. Så som jag är innerst inne.
- Den Linnea jag bara är med Hannah och Emmy. Den Linnea som jag äntligen kan vara med älskling. Självklart har jag visat mitt rätta jag för honom också. Men inte 24/7 - vilket har varit otroligt provoserande... Ni som tappat bort er själva någon gång vet hur svårt det är att hitta tillbaka. och det har jag äntligen gjort...
Men det finns en smärtsam sak med att vakna upp igen... Och det är sanningen.
Hur många människor kan fortfarande gilla mig?
Gillar jag verkligen dom personer jag trott att jag gillat?
Hur många personer som gillar mig har jag fått att tro att dom är hatade?
Därför måste dessa saker redas ut.
Jag har redan tagit första steget och skrivit långa mail till folk - det är som böcker - jag svär...
Men mitt andra steg är att tänka efter... Vilka är äkta? Vilka utnyttjar/utnyttjade mig? Vem hade den vanliga Linnea gillat? Vem hade jag gillat?
Detta är vad bloggen antagligen kommer innehålla jätte mycket tills vidare.. Det kommer komma massa inlägg om vänner, livet, tankar... Dvalan jag legat i!
Det är så skööönt att vara tillbaka!
Eller hur älskling?
Nu kan jag verkligen säga - här är jag! älska mig som jag är ♥
Idag är en sån här dag för mig, då jag blivit otroligt känslosam och öppnat ögonen. Jag ser vem jag är - äntligen på över ett år... Vet ni hur skönt det är för mig? Jag har hittat mig själv igen...
Ni som inte tappat bort er själv vet inte hur skönt det är.
Den där harmonin, säkerheten är äntligen tillbaka...
Det dåliga självförtroendet, bitchigheten, tröttheten är som bortblåst... Jag är som ny, fast ändå den gamla Linnea. Den rätta Linnea. Så som jag är innerst inne.
- Den Linnea jag bara är med Hannah och Emmy. Den Linnea som jag äntligen kan vara med älskling. Självklart har jag visat mitt rätta jag för honom också. Men inte 24/7 - vilket har varit otroligt provoserande... Ni som tappat bort er själva någon gång vet hur svårt det är att hitta tillbaka. och det har jag äntligen gjort...
Men det finns en smärtsam sak med att vakna upp igen... Och det är sanningen.
Hur många människor kan fortfarande gilla mig?
Gillar jag verkligen dom personer jag trott att jag gillat?
Hur många personer som gillar mig har jag fått att tro att dom är hatade?
Därför måste dessa saker redas ut.
Jag har redan tagit första steget och skrivit långa mail till folk - det är som böcker - jag svär...
Men mitt andra steg är att tänka efter... Vilka är äkta? Vilka utnyttjar/utnyttjade mig? Vem hade den vanliga Linnea gillat? Vem hade jag gillat?
Detta är vad bloggen antagligen kommer innehålla jätte mycket tills vidare.. Det kommer komma massa inlägg om vänner, livet, tankar... Dvalan jag legat i!
Det är så skööönt att vara tillbaka!
Eller hur älskling?
Nu kan jag verkligen säga - här är jag! älska mig som jag är ♥
OJ då!
Du a n o n y m som verkar kunna spå ut min framtid, hur ser jag ut om tio år? Vilken färg tänker jag på? Kommer jag ångra allting jag gjort under mina "ung och dum" år? För det är väl det jag är nu? Ung och dum? Vet inte mitt eget bästa? Vet inte vad som är rätt och fel?
En sak du har glömt att du vet långt ifrån allt jag varit med om när det gäller kärlek/killar. Om du så var/är min mamma så vet du inte hälften.
Jag har fått lära mig den svåra vägen - vem som är bra och dålig för mig.
Kom då inte och kalla mitt omdömme dåligt.
"kärleken är blind" Jag skulle bra gärna vilja veta vilken idiot det var som kom på det ordspråket! Man blir knappast blind av kärlek. Snarare upprymmd och korkad.
Men jag är inte upprymd och korkad - snarare känner jag mig mer vaken än jag någonsin varit. Som om jag äntligen fallit ner på jorden!
Innan jag träffade Labinot tänkte jag inte ett skit på varken konsikvenser eller morgondagen.
Jag tänkte inte längre än vad mina tillfälliga behov räckte.
Typ vart är festen? eller - vad ska jag ha för ursäkt för att skolka imorgon så jag kan göra något som roar mig istället? Morgondagen fanns inte annars. I skolan strävade jag efter att vara den största bitchen ni kan hitta. Haha, jag och min älskade vän Emmy lyckades nog ganska bra! Tänker tillbaka på det med ett litet leende trots allt för jag, Emmy och Julia var nog mean girls på riktigt... (Julia var den blåsta som kan känna när det regnar med sina bröst haha) Nej men ärligt talat... Jag hade inte en tanke på någon annan människa än mig själv och mina närmaste vänner. Det var verkligen me, myself and i. Fick jag inte som jag ville så fick jag damp.
Min favorit sysselsättning var att göra killar galna i mig och sedan utnyttja dom till att göra allt jag bad om. Jag hade dom alltid i mitt koppel haha... men när det väl kom till saken lekte jag oskyldig och låtsades att dom missförstått min viljan, att jag ju faktiskt bara ville vara vän.. (detta gäller inte dunda jimmie said och matte) var jag ett ängla barn? Nej inte riktigt.
Labben försöker få mig på rätt spår för att han älskar mig. Och för att vårat förhållande faktiskt inte skulle fungera om jag fortsatt leva det sjuka livet!
Nu är jag bara den JAG SJÄLV TRIVS MED. ingen labben sagt åt mig att vara (som ni tror) utan han hjälpte mig mest att komma på rätt spår, för jag var otroligt vilsen.
Det kan nog alla som känner mig hålla med om!
En sak du har glömt att du vet långt ifrån allt jag varit med om när det gäller kärlek/killar. Om du så var/är min mamma så vet du inte hälften.
Jag har fått lära mig den svåra vägen - vem som är bra och dålig för mig.
Kom då inte och kalla mitt omdömme dåligt.
"kärleken är blind" Jag skulle bra gärna vilja veta vilken idiot det var som kom på det ordspråket! Man blir knappast blind av kärlek. Snarare upprymmd och korkad.
Men jag är inte upprymd och korkad - snarare känner jag mig mer vaken än jag någonsin varit. Som om jag äntligen fallit ner på jorden!
Innan jag träffade Labinot tänkte jag inte ett skit på varken konsikvenser eller morgondagen.
Jag tänkte inte längre än vad mina tillfälliga behov räckte.
Typ vart är festen? eller - vad ska jag ha för ursäkt för att skolka imorgon så jag kan göra något som roar mig istället? Morgondagen fanns inte annars. I skolan strävade jag efter att vara den största bitchen ni kan hitta. Haha, jag och min älskade vän Emmy lyckades nog ganska bra! Tänker tillbaka på det med ett litet leende trots allt för jag, Emmy och Julia var nog mean girls på riktigt... (Julia var den blåsta som kan känna när det regnar med sina bröst haha) Nej men ärligt talat... Jag hade inte en tanke på någon annan människa än mig själv och mina närmaste vänner. Det var verkligen me, myself and i. Fick jag inte som jag ville så fick jag damp.
Min favorit sysselsättning var att göra killar galna i mig och sedan utnyttja dom till att göra allt jag bad om. Jag hade dom alltid i mitt koppel haha... men när det väl kom till saken lekte jag oskyldig och låtsades att dom missförstått min viljan, att jag ju faktiskt bara ville vara vän.. (detta gäller inte dunda jimmie said och matte) var jag ett ängla barn? Nej inte riktigt.
Labben försöker få mig på rätt spår för att han älskar mig. Och för att vårat förhållande faktiskt inte skulle fungera om jag fortsatt leva det sjuka livet!
Nu är jag bara den JAG SJÄLV TRIVS MED. ingen labben sagt åt mig att vara (som ni tror) utan han hjälpte mig mest att komma på rätt spår, för jag var otroligt vilsen.
Det kan nog alla som känner mig hålla med om!
Ni som...
... läser min blogg måste nog lära sig min ironi... herregud, som det står nedan - jag skulle aldrig göra något jag inte ville! hahaha...
- D e t ä r i n t e l ä t t n ä r f o l k s k a b l i f e m i n i s t i s k a a v s i g.
E N D O F S T O R Y !
- D e t ä r i n t e l ä t t n ä r f o l k s k a b l i f e m i n i s t i s k a a v s i g.
E N D O F S T O R Y !
Svar på erat jävla tal.
Kommentarer
Postat av: anonym
Så Labben bestämmer vad du ska ha på dig? Och får då då samtidigt kontroll över dig!!
2010-02-13 @ 15:24:04
Postat av: Linnea
vem fan e du?
klart han ska ha kontroll över sin kvinna ;) Jag gillar killar som har kontroll bättre än rövslickande idioter.
2010-02-13 @ 17:06:09
URL: http://linnets.webblogg.se/
URL: http://linnets.webblogg.se/
Postat av: anonym
Handlar det inte om att ge och ta här i livet? Vad får du i gengäld Linn?
2010-02-13 @ 18:33:20
Postat av: Anonym
Tänk om Labben kunde acceptera dig för den du är och inte för den han vill du ska vara.
/En vän
2010-02-13 @ 18:36:35
Postat av: Anonym
Håller med föregående talare
2010-02-13 @ 18:37:48
Postat av: Linnea Edlund
Okej en sak skall ni ha jävligt klart för er.
Ska ni ge mig råd - gör det inte anonymt för just nu beter ni er helt jävla sär.
För det ANDRA. INLÄGGET ÄR INTE ENS SERIÖST?!
För det tredje, vem är du "en vän" som säger att han inte accepterar mig för den jag är? Han accepterar mig för den jag är - detta handlar om ett klädesplagg? inte att han inte är nöjd? det är ju det han är & det är ju vad han ska se inte alla andra. Så käft bara.
Ge och ta? Tro mig haha vi ger och tar ;)
Dessutom är det antingen någon som är vuxen som kommenterar (jag misstänker en person jag ogillar otroligt mkt) eller så är det någon LILL vuxen.
NI vet ingenting om mig och han, ni väljer att tro det. JAG hade inte stannat kvar vid honom om jag kände mig tvingad till något för i helvete, ni som känner mig på riktigt och är RIKTIGA vänner till mig VET att det är sant att JAG inte tar sån SKIT.
tack för mig :)
2010-02-13 @ 19:45:21
URL: http://linnets.webblogg.se/
Hahahahaha jag sitter här i min säng och skrattar röven av mig.
Detta är kommentarerna ifrån inlägget "magtröja".
Kul att ni försöker "bry" er om mig - fast vi alla vet vad det egentligen handlar om.
Folk som kallar sig vänner, men egentligen bara är avudnsjuka.
är detta tacken man får över att ha kill kompisar?
Vem det än är som kommenterar "en vän" du är inte min vän längre.
Ciao.
Jag älskar när folk är avundsjuka på mig :D
URL: http://linnets.webblogg.se/
Hahahahaha jag sitter här i min säng och skrattar röven av mig.
Detta är kommentarerna ifrån inlägget "magtröja".
Kul att ni försöker "bry" er om mig - fast vi alla vet vad det egentligen handlar om.
Folk som kallar sig vänner, men egentligen bara är avudnsjuka.
är detta tacken man får över att ha kill kompisar?
Vem det än är som kommenterar "en vän" du är inte min vän längre.
Ciao.
Jag älskar när folk är avundsjuka på mig :D
Perfekt.
Okej!
Här behövs det klargöras vissa saker - eftersom jag alltid lyckas skämta om något som någon alltid tar illa upp för. Och nu har jag antagligen gjort det igen (även om han kanske skämtar så skall man aldrig ta det osäkra framför det säkra, och jag vill att han skall fatta detta) .
Jag vill att du tar åt dig allt detta nu OKEJ?
Jag vill att du ska suga in detta i dig som om detta är regn och du är svampbob fyrkant.
Jag tror jag fick det att låta som om jag inte varit nöjd med dig innan... Låter som en typisk grej jag kan göra -.-
Men sanningen är PRECIS TVÄRT OM.
Det finns ingen i hela vääärlden jag kunde vara mer nöjd med. Och det går faktiskt inte att beskriva hur stolt jag är när jag går med dig någonstans.
ibland är jag rädd att du överskiner mig för mycket haha... Alltså jag blir så tråkig brevid dig, för du är så perfekt i mina ögon. Och det har du alltid varit, inte bara nu när du är tränings narkoman idiot.
D U Ä R P E R F E K T !
måste sluta...
... vara så otroligt avundsjuk av mig.
Ni vet hur det känns eller hur? Det är inte lätt att inte vara avundsjuk.
Eller är avundsjuk det rätta ordet?? Jag menar det finns nog ingenting jag stör mig mer på än när någon tjej säger "hej" bara till min kille... Eller hej var väl kanske att ta i, men typ - börja snacka gamla minnen eller liknande. Det känns som att man inte riktigt vet vad dom har för förflutet (nu menar jag inte att det är så mellan mig och L men rent filosofiskt) eller hur?
Ibland känns det som att om jag ser att någon skrivit något till honom på facebook och han har svarat lika glatt tillbaka (det är ju fan inget fel med det! ) så vill man bara söka upp brudjäveln och skrika BACK OF BIAAATCH haha. Ni vet hur det känns right?
Det finns en störande grej och det är ordet "vääännneeeenn" för mig blir det mer som "hihi vi har gjort ett och annat men vi är vänner hihihihihihi" fast jag vet att det inte är så. Förstrår ni mig?
Om jag såg någon liten brud krama om L så skulle jag seriöst flippa över. Är det normalt? Naturligtvis hade jag inte aggerat utåt. Jag vet inte ens om jag hade sagt något till honom efter för det blir så töntigt.
Varför har jag så svårt att lita på att killen inte behöver ha något konstigt förflutet med varenda tjej han är vän med?
Jag tror jag vet varför.
Därför att om en av mina bästa vänner kan hugga mig på det viset, så är det ju bevisat... Det förflutna finns alltid där - och jag kan ALDRIG gå tillbaka i tiden och se efter för mig själv vad som hänt och inte! (jag menar ingenting om mig och mitt liv nu...)
Tjejer är idioter. Och en sak till..
När någon börjar misstänka mig för något skit som givetvis alrig stämmer - så blir jag orolig och tänker "Han/hon är rädd för att jag skall göra något sånt - betyder det att han/hon gjort det själv och är rädd för att jag vet och hämnas tillbaka på samma sätt?"
Min hjärna arbetar ALLTID på högvarv om massa konstiga grejer. Eller är dom egetnligen konstiga?
killar kan vara såna jävla svin. Precis som tjejer.
Därför vill jag inte läsa något gull... om det inte gäller mig även om det är vänsnack.
Så därför förstår jag varför det har varit så svårt för honom att jag endast har kill kompisar...
Så sluta säg att jag huggit er i ryggen mina vänner... Jag försöker att inte utsätta någon för något jag själv hatar.
och en vacker dag kommer jag komma undan min avundsjuka.
En vacker dag kommer jag inte bry mig om när någon tjej snackar med honom, eller skriver till honom.
För jag vet att han är MIN bitch :) ♥
Ni vet hur det känns eller hur? Det är inte lätt att inte vara avundsjuk.
Eller är avundsjuk det rätta ordet?? Jag menar det finns nog ingenting jag stör mig mer på än när någon tjej säger "hej" bara till min kille... Eller hej var väl kanske att ta i, men typ - börja snacka gamla minnen eller liknande. Det känns som att man inte riktigt vet vad dom har för förflutet (nu menar jag inte att det är så mellan mig och L men rent filosofiskt) eller hur?
Ibland känns det som att om jag ser att någon skrivit något till honom på facebook och han har svarat lika glatt tillbaka (det är ju fan inget fel med det! ) så vill man bara söka upp brudjäveln och skrika BACK OF BIAAATCH haha. Ni vet hur det känns right?
Det finns en störande grej och det är ordet "vääännneeeenn" för mig blir det mer som "hihi vi har gjort ett och annat men vi är vänner hihihihihihi" fast jag vet att det inte är så. Förstrår ni mig?
Om jag såg någon liten brud krama om L så skulle jag seriöst flippa över. Är det normalt? Naturligtvis hade jag inte aggerat utåt. Jag vet inte ens om jag hade sagt något till honom efter för det blir så töntigt.
Varför har jag så svårt att lita på att killen inte behöver ha något konstigt förflutet med varenda tjej han är vän med?
Jag tror jag vet varför.
Därför att om en av mina bästa vänner kan hugga mig på det viset, så är det ju bevisat... Det förflutna finns alltid där - och jag kan ALDRIG gå tillbaka i tiden och se efter för mig själv vad som hänt och inte! (jag menar ingenting om mig och mitt liv nu...)
Tjejer är idioter. Och en sak till..
När någon börjar misstänka mig för något skit som givetvis alrig stämmer - så blir jag orolig och tänker "Han/hon är rädd för att jag skall göra något sånt - betyder det att han/hon gjort det själv och är rädd för att jag vet och hämnas tillbaka på samma sätt?"
Min hjärna arbetar ALLTID på högvarv om massa konstiga grejer. Eller är dom egetnligen konstiga?
killar kan vara såna jävla svin. Precis som tjejer.
Därför vill jag inte läsa något gull... om det inte gäller mig även om det är vänsnack.
Så därför förstår jag varför det har varit så svårt för honom att jag endast har kill kompisar...
Så sluta säg att jag huggit er i ryggen mina vänner... Jag försöker att inte utsätta någon för något jag själv hatar.
och en vacker dag kommer jag komma undan min avundsjuka.
En vacker dag kommer jag inte bry mig om när någon tjej snackar med honom, eller skriver till honom.
För jag vet att han är MIN bitch :) ♥
Finns defenitivt inte något jag hatar mer än..
Porr... Vad fan är det för påhitt. Punda ner tjejer och få dom att sära benen i TV/film? Där dom ligger och verkligen låtsas att det är skönt vad dom nu håller på med- fast man hör hur jävla oskönt det är egentligen.
Okej, jag bryr mig inte om porr på ett sätt, bara jag slipper se det.
Men i mina ögon så är det ändå betryckande.
Är det sån jag måste vara för att göra någon nöjd som kvinna? Ärligt talat...
Ska jag behöva bli "bättre".. eller värre är väl ett bättre uttryck, än dom tjejerna för att min pojkvän skall sluta titta på det och faktiskt nöja sig med mig? (nu pratar jag inte om mig specifikt utan aaa ni fattar)...
Är det meningen att jag skall behöva operera mina bröst till size 1000 för att någonsin kunna känna mig bekväm med att aa... med min kille utan att han ska behöva titta på de där skräpet? (återigen påminner jag om att jag inte pratar om mig specifikt).
Vad mer krävs?
När jag tänker mig att min pojkvän möjligtvis kollar på sånt där skräp... rättare sagt - sönderknarkade brudar som försöker tjäna lite pengar genom att låta någon äcklig jävel ligga med dom, eller dom tjejer som helt enkelt inte fattar bättre än att man faktiskt inte behöver knulla i TV för att killar skall tända på dom (ändå förstår jag dom eftersom det är vad samhället verkar kräva av tjejer i dag)
När jag tänker på det så blir jag ledsen faktiskt. På riktigt!
- Det känns som , varför måste han kolla på någon annan än mig? Duger inte jag? Måste jag vara som hon?
Varför är det sexigare att se på henne än mig? Är det för hennes image som "porrstjärna" eller är det för att hon nu är så jävla sexig som dom säger? (Jag kan inte se det.. ser bara trash i allt och blir RIKTIGT avtänd).
Jag fick en förklaring av anonym en gång.
" men du skulle lära dig gilla det" sa han. "sexet blir mycket bättre om man ligger med varandra under en porrfilm. Man kollar ju inte på tjejen och blir tänd av det, liksom man tänker sig inte att man knullar henne.. det är bara det att man ser allt, dessutom är de ju killar med också"
- JAHAAA, nu blir man ju mycket lugnare? NOT. Varför blir sexet bättre av att titta på något annat när man ligger med sin tjej? ( ÅTER IGEN SNACKAR JAG INTE OM MIG OCH MITT FÖRHÅLLANDE SÅ ALLA FATTAR).
Skall jag seriöst behöva tjäna ihop 40 000 och operera mig tills jag är porrigare än dom där satans äcklena på film? För att slippa må dåligt över att veta att en kille seriöst tycker att sex är bättre när man kollar på någon stackars sönderfuckad brud under tiden man ligger med den man borde älska?
Har någon tänkt på hur det känns för oss tjejer?
JAG mår riktigt dåligt av det. Det är inte något jag hittar på.
Jag mår DÅLIGT av att se dessa stackars idioter som tittar på skiten, som utsätter sina tjejer för det, och dom pundarna i filmerna.
I mina ögon om jag skulle komma på min kille med detta, så skulle mitt hjärta känna ett sting av otrohet jämtemot mig. Fast i praktiken är det inte det, och det är antagligen väldigt överdrivet att säga så. Men känslan är lika dan.
Vad tycker ni?
Är det samma sak som att man inte duger?
Är det lite som otrohet?
JAG har iallafall talat ut en bråkdel av vad jag tycker om porr.
Det finns så mycket mycket mycket mer.
Det är sorgligt hur samhället formar tjejer idag,
hur dom formar MIG.
Jag har aldrig påverkats av sånt här, och helt plötsligt står jag själv här och överväger hur jag ska kunna bli mer som alla andra... Vad hände?!
Min åsikt.
Okej, jag bryr mig inte om porr på ett sätt, bara jag slipper se det.
Men i mina ögon så är det ändå betryckande.
Är det sån jag måste vara för att göra någon nöjd som kvinna? Ärligt talat...
Ska jag behöva bli "bättre".. eller värre är väl ett bättre uttryck, än dom tjejerna för att min pojkvän skall sluta titta på det och faktiskt nöja sig med mig? (nu pratar jag inte om mig specifikt utan aaa ni fattar)...
Är det meningen att jag skall behöva operera mina bröst till size 1000 för att någonsin kunna känna mig bekväm med att aa... med min kille utan att han ska behöva titta på de där skräpet? (återigen påminner jag om att jag inte pratar om mig specifikt).
Vad mer krävs?
När jag tänker mig att min pojkvän möjligtvis kollar på sånt där skräp... rättare sagt - sönderknarkade brudar som försöker tjäna lite pengar genom att låta någon äcklig jävel ligga med dom, eller dom tjejer som helt enkelt inte fattar bättre än att man faktiskt inte behöver knulla i TV för att killar skall tända på dom (ändå förstår jag dom eftersom det är vad samhället verkar kräva av tjejer i dag)
När jag tänker på det så blir jag ledsen faktiskt. På riktigt!
- Det känns som , varför måste han kolla på någon annan än mig? Duger inte jag? Måste jag vara som hon?
Varför är det sexigare att se på henne än mig? Är det för hennes image som "porrstjärna" eller är det för att hon nu är så jävla sexig som dom säger? (Jag kan inte se det.. ser bara trash i allt och blir RIKTIGT avtänd).
Jag fick en förklaring av anonym en gång.
" men du skulle lära dig gilla det" sa han. "sexet blir mycket bättre om man ligger med varandra under en porrfilm. Man kollar ju inte på tjejen och blir tänd av det, liksom man tänker sig inte att man knullar henne.. det är bara det att man ser allt, dessutom är de ju killar med också"
- JAHAAA, nu blir man ju mycket lugnare? NOT. Varför blir sexet bättre av att titta på något annat när man ligger med sin tjej? ( ÅTER IGEN SNACKAR JAG INTE OM MIG OCH MITT FÖRHÅLLANDE SÅ ALLA FATTAR).
Skall jag seriöst behöva tjäna ihop 40 000 och operera mig tills jag är porrigare än dom där satans äcklena på film? För att slippa må dåligt över att veta att en kille seriöst tycker att sex är bättre när man kollar på någon stackars sönderfuckad brud under tiden man ligger med den man borde älska?
Har någon tänkt på hur det känns för oss tjejer?
JAG mår riktigt dåligt av det. Det är inte något jag hittar på.
Jag mår DÅLIGT av att se dessa stackars idioter som tittar på skiten, som utsätter sina tjejer för det, och dom pundarna i filmerna.
I mina ögon om jag skulle komma på min kille med detta, så skulle mitt hjärta känna ett sting av otrohet jämtemot mig. Fast i praktiken är det inte det, och det är antagligen väldigt överdrivet att säga så. Men känslan är lika dan.
Vad tycker ni?
Är det samma sak som att man inte duger?
Är det lite som otrohet?
JAG har iallafall talat ut en bråkdel av vad jag tycker om porr.
Det finns så mycket mycket mycket mer.
Det är sorgligt hur samhället formar tjejer idag,
hur dom formar MIG.
Jag har aldrig påverkats av sånt här, och helt plötsligt står jag själv här och överväger hur jag ska kunna bli mer som alla andra... Vad hände?!
Min åsikt.
kärlek är starkare än så.
Alldeles nyss såg jag på en serie på ettan som heter Damernas dektektiv byrå.
Det är första gången jag ser denna, så jag hade inte så mycket att tycka.
Men medans jag sappade så kom jag in mitt i den serien iallafall...
Det var en kvinna där som antagligen blivit hotat/mutad av sin före detta man. Så hon var tvungen att gå denne till mötes även fast hon inte ville. Normalt huh?
Skillnaden var dock att hon var rädd för honom. Hon var glad när han stack, och rädd för att han skulle komma tillbaka.
Hon beskrev det som att hon alltid varit rädd för honom. Först hans knytnävar, sen om han skulle återvända... Men nu hade han ingenting hon behövde vara rädd för, vid sida av hans knytnävar hade han ingenting.
Hon hade förlorat ett barn med honom, hon hade blivit slagen av honom... Men ändå när hon upptäckte att han använde droger - försökte hon hjälpa honom.
Man kunde se i deras ögon att kärleken alltid funnits där. Den fanns fortfarande där. Jag började nästan gråta när jag såg det.
Kvinnan hade förlorat ett barn med honom, blivit slagen av honom, blivit lämnad av honom - men ändå älskar hon honom.
Kärleken är starkare än något slag i världen...
Så lägg ner allt snack om att en kvinna borde lämna sin man när han slår henne. För om valet inte är hennes, kommer hon aldrig över honom.
Det är bara min åsikt.
