Tankeställare...

Idag när jag väntade på bussen fick jag mig en riktig tankeställare...
Som tjej får man höra/läsa/se ett och annat i min ålder. Det ena konstigare än det andra, det andra sorgligare än det tredje, och det tredje mer upp rörande än det första!
Anyway. Jag hade läst *anonymt* ställe om en tjej som höll på med en jättesöt kille på en fest. Killen hade tydligen en ursöt flickvän som han var jätte kär i, och hon var tydligen jätte kär i han. Tjejen som detta hände, dvs hon som höll på med han hade självklart blivit arg och frågat killen om han inte hade blivit arg ifall hans flickvän hade varit otrogen. Självklart hade varit hans svar. Frågan är då, hur tänkte han?
Jag började tänka på mig själv. Den killen kunde varit den jag älskade. Det kunde varit min kille. Jag hade blivit så kränkt om jag var tjejen som låg hemma och väntade på honom. helt omedveten. Ursh...
Jag började bli orolig och tänkte, är alla killar såna?
Sen kom jag på vem jag älskar. Och insåg också vilken lycka det är egentligen.
Jag har redan skrivit detta till honom, men jag gör det även här. För det var de bästa uppvaknandet på länge.

Jag älskar dig.
Jag älskar dig för att jag vet hur mycket jag kan lita på dig.
När jag hör såna här historier tänker jag alltid på att det kunde varit den jag älskade som gjorde detta mot mig.
men sen inser jag att det är DU som är den JAG älskar.
Och jag älskar dig ännu mer för jag vet att jag alltid kommer kunna lite på dig ♥ min ängel.

Du är den första jag träffat som jag kan lita på.
Visst, jag har väl litat på andra killar också - men inte på samma sätt.
När det gäller dig behöver jag inte ens för en sekund undra vad du gjort medans jag varit bortrest, eller när du inte svarat eller något sånt.
Och det är för jag vet vilket hjärta av guld du har. Det finns få som du, och jag är väldigt glad att jag har dig.
ni som säger något annat kan bara sitta ner och hålla käften stängd, tack.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0