Jag väntar.

På Hannah som sminkar sig.
Jag som är lat och dum i huvudet orkar inte sminka mig :) 'Men jag är ändå stolt, för detta var något jag aldrig trodde jag skulle klara av för bara ett halvår sedan. Vandra runt i sthlm osminkad vill säga!
Men tack vare att jag träffade älskling så har jag blivit starkare på den fronten och bryr mig inte så mycket om den saken längre.
Men det innebär ju dock att man får vänta... :D Fast vad gör de om hundra år?
JAG HAR JU FÅTT TRÄFFA HANNAH igen! Det var såå länge sedan.

Donken food nu för fan!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0