låt mig..
Hjärtat...
Jag förstår inte hur mitt huvud fungerar...
På så KORT tid, har jag redan så starka känslor för dig baby.
Det spelar ingen roll vad du gjort innan, det är nu som räknas & jag älskar allt med dig. Allt.
Jag älskar att du är så ärlig av dig. Jag älskar att du vet vad du vill ha. Jag älskar att du alltid har stöttat mig.
Jag älskar ditt leende, Jag älskar dina ögon, jag älskar dina händer otroligt mycket... jag vet inte varför, du är så öm med dom bara... för det mesta iallafall, haha...
Under tiden jag sitter och skriver det här kan inte några tårar ge fan i att stanna i mitt huvud.. Jag vet inte varför. Mina känslor för dig är helt enkelt så starka.
Jag är så arg... på mig själv. Varför har jag inte gjort mig av med denna telefonen innan?
Jag vet inte. Jag vet faktiskt inte! Men nu jävlar ska aset bort. Jag drömde om det inatt. Jag drömde att jag sprang gråtandes upp för hela jävla tjörnbron och slängde ner skiten i vattnet. Sen sprang jag hela vägen hem till dig.
Jag funderar seriöst på att göra det.
Jag har börjat älska dig. Om jag inte var rädd för att folk skulle tycka jag är dum i huvudet och går för fort fram samt att skrämma iväg dig, så skulle jag säga att jag älskar dig.
Bara tanken av dig försvinna gör så jävla ont i min mage.
Om jag skulle sitta och skriva om vad jag känner för dig, så skulle det aldrig ta slut helt seriöst.
Jag minns när vi satt på min terass och pratade om första gången vi pratade med varandra.
Du frågade mig helt från ingenstans " Vad tänkte du när du såg mig där på nösnäs?" Jag svarade helt ärligt. Precis vad jag tänkte. hur jag drogs till dig. Och hur annorlunda du var mot vad man trodde när man pratade med dig.
Fast mina ögon för dig kom upp långt mycket tidigare.
Första gången jag såg dig. typ två veckor efter att jag flyttade hit. När jag såg dig, fan vad jag ville ha dig!
Jag kunde följa med Dunda till gården, bara för att du kom dit ibland. Fast det är ingen som vet ... även fast typ halva höviksnäs kunde fatta det med lilltån. Jag tyckte du var så jävla sexig... haha förlåt ordvalet. Jag tycker det fortfarande.
Men när jag lärde känna dig upptäckte jag nämligen en annan sida av dig också. En omtänksam labben. En Labben som bryr sig. Och jag blev kär. Ju mer jag var med dig, ju mer lost var jag. Jag blev rädd. För jag har bara varit såhär kär en gång innan. Och det är inte direkt så det stannar heller, det växer och växer hela tiden. Och jag är rädd för att tappa kontrollen.
För första gången i mitt liv vill jag vara seriös... Jag ser framåt med dig... Jag planerar inget slut. Vilket jag gjort förut. Jag vill ALDRIG ha ett slut på dehär.
I mina ögon är du den finaste människan på jorden,
Jag gör allt för att leva upp till dig.
Jag vill göra allt för dig.
Låt mig.
Jag förstår inte hur mitt huvud fungerar...
På så KORT tid, har jag redan så starka känslor för dig baby.
Det spelar ingen roll vad du gjort innan, det är nu som räknas & jag älskar allt med dig. Allt.
Jag älskar att du är så ärlig av dig. Jag älskar att du vet vad du vill ha. Jag älskar att du alltid har stöttat mig.
Jag älskar ditt leende, Jag älskar dina ögon, jag älskar dina händer otroligt mycket... jag vet inte varför, du är så öm med dom bara... för det mesta iallafall, haha...
Under tiden jag sitter och skriver det här kan inte några tårar ge fan i att stanna i mitt huvud.. Jag vet inte varför. Mina känslor för dig är helt enkelt så starka.
Jag är så arg... på mig själv. Varför har jag inte gjort mig av med denna telefonen innan?
Jag vet inte. Jag vet faktiskt inte! Men nu jävlar ska aset bort. Jag drömde om det inatt. Jag drömde att jag sprang gråtandes upp för hela jävla tjörnbron och slängde ner skiten i vattnet. Sen sprang jag hela vägen hem till dig.
Jag funderar seriöst på att göra det.
Jag har börjat älska dig. Om jag inte var rädd för att folk skulle tycka jag är dum i huvudet och går för fort fram samt att skrämma iväg dig, så skulle jag säga att jag älskar dig.
Bara tanken av dig försvinna gör så jävla ont i min mage.
Om jag skulle sitta och skriva om vad jag känner för dig, så skulle det aldrig ta slut helt seriöst.
Jag minns när vi satt på min terass och pratade om första gången vi pratade med varandra.
Du frågade mig helt från ingenstans " Vad tänkte du när du såg mig där på nösnäs?" Jag svarade helt ärligt. Precis vad jag tänkte. hur jag drogs till dig. Och hur annorlunda du var mot vad man trodde när man pratade med dig.
Fast mina ögon för dig kom upp långt mycket tidigare.
Första gången jag såg dig. typ två veckor efter att jag flyttade hit. När jag såg dig, fan vad jag ville ha dig!
Jag kunde följa med Dunda till gården, bara för att du kom dit ibland. Fast det är ingen som vet ... även fast typ halva höviksnäs kunde fatta det med lilltån. Jag tyckte du var så jävla sexig... haha förlåt ordvalet. Jag tycker det fortfarande.
Men när jag lärde känna dig upptäckte jag nämligen en annan sida av dig också. En omtänksam labben. En Labben som bryr sig. Och jag blev kär. Ju mer jag var med dig, ju mer lost var jag. Jag blev rädd. För jag har bara varit såhär kär en gång innan. Och det är inte direkt så det stannar heller, det växer och växer hela tiden. Och jag är rädd för att tappa kontrollen.
För första gången i mitt liv vill jag vara seriös... Jag ser framåt med dig... Jag planerar inget slut. Vilket jag gjort förut. Jag vill ALDRIG ha ett slut på dehär.
I mina ögon är du den finaste människan på jorden,
Jag gör allt för att leva upp till dig.
Jag vill göra allt för dig.
Låt mig.
Kommentarer
Postat av: hannah Katz
men sluta skriva så fint, jag börjar ju gråta jö :(
Trackback
